Mammas saker är uppdelade, lägenheten är urstädad och nycklarna inlämnade till hyresvärden. Har trots att det gått flera veckor fortfarande ouppackade flyttkartonger med hennes saker i vardagsrummet - har ännu inte orkat ta tag i detta.
Små saker påminner hela tiden t ex så är min nyckelknippa numera lätt då jag inte längre behöver bära runt på hennes nycklar och dörrbricka. På mobilen finns fortfarande hennes tel nummer inlagt, även om abonemanget upphörde för 2 månader sedan. När ska man radera det?
Jag sover numera bättre på nätterna vilket är skönt och det är lite lättare nu att prata om mamma med andra människor, tidigare var det omöjligt. Men evighetsperspektivet är svårt att förstå. Mamma är verkligen bort för evigt borta. Aldrig mer kommer vi att träffas. Det enda som finns kvar är lite saker och fotografier samt en grav på kyrkogården. Även om jag vet så har jag svårt att förstå att hennes kropp finns där några meter under marken (kanske vill jag inte förstå).
Känner mig grymt ensam, även om jag är lyckligt lottad som har en egen familj med make och tre barn. Men jag saknar länken till mitt eget förflutna.
