Saknad

Snart 4 månader har gått, ofattbart. Har kort av mamma på kylskåpet. Bilder på mamma på Simons fotbollsmatch, på fika i vår trädgård, mamma i gymmet på Posten, bilder som om de vore tagna igår. Även om mitt liv rullar på med jobb och barn och vardagsbestyr så finns saknaden där hela tiden. Den väller upp som kokhett vatten ur en gejser lite då och då, som nu till exempel, när jag låter saknaden ta plats. Har en bild på mamma i min plånbok, en fin svartvit bild på när hon är i ca 70-års åldern - känns bra att se den varje dag.