Idag läste jag mammas dödsannons i VLT...återigen...ren och skär sorg och smärta... Det är på riktigt, inte en ond dröm... Mamma, vad jag saknar dig! Vill att du ska finnas och vara med mig, så som det var förr. Min mamma sade många gånger de senare åren "att livet är så kort" och så rätt hon hade.
Har idag bokat minnesstund på Falkenbergska kvarnen. Hoppas det kommer att bli ett fint minne. En begravning är trots allt livets sista fest. Min mammas bror önskar spela piano på minnesstunden, vilket är fint. Men något piano finns ej där. Min svägerska kom då på idén att vi kan hyra ett elpiano. Skönt! Det praktiska löser sig i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar